glass painting, painting, Glastälfling. "Siva Ratham, '

India Siva Rathom Shiva (vit) och Parvati (grön) i vagn (ratha). Eldsflamma utgår från Shivas ena öga riktad mot tre demoner innanför ram mot vilka han också riktar en enorm flammande pil från sin båge. Brahma är körsven och solguden Surya och månguden Soma eller Chandra utgör vagnens hjul. Det förefaller högst troligt att målningen skall illustrera ”tripurasura”-myten, även om eldslågan som utgår från Shivas tredje öga inte riktigt faller in i mönstret. Den eldslåga som Shiva utsänder från sitt ”gudomliga öga”, kommer av den stränga asketism och meditation (tapas/tapasya) han ägnat sig åt. Enligt indiska traditioner, alstras genom tapas en intensiv, inre hetta och tillika kraft som gudar och asketer kan utnyttja för sina syften och därvid rikta den antingen inåt eller utåt. Ett välbekant exempel, där Shiva utsänder en förbrännande eldsflamma från sitt gudomliga öga, är myten om Kama. De övriga gudarna hade uppdragit åt Kama att med sin lidelsens pil väcka åtrå hos Shiva för Parvati, eftersom endast ett barn till detta gudapar skulle kunna förgöra den fruktansvärde demonen Taraka. När så Kama sköt åtråns blompil mot Shiva för att hos denne uppväcka åtrå, brände Shiva honom till aska med sitt tredje öga. Ett annat exempel är den uppretade asket som brände kung Bhagirathas 60.000 anhöriga till aska. Enligt myten, av vilken det finns flera versioner och som återfinns i bl a Taittiriya Samhita, Mahabharata och Matsya Purana, hade tre demoner (asuras) vuxit sig så mäktiga att gudarna kände sig hotade. Demonerna - Tarakaksa, Kamalaksa och Vidunmalin, vilka var söner till asuran Taraka - hade under en längre tid ägnat sig åt självspäkningar och asketiska övningar (tapas) och erhöll som belöning från Brahma för detta tre befästa städer varifrån de skulle kunna styra hela världen. De tre städerna (Tripura), en i var och en av de tre kosmiska regionerna ( jorden, luftrummet och himlen), bestod av järn, den andra av silver och den tredje av guld. Uppfyllda av girighet och maktbegär lade demonerna under sig alla övriga städer i världen. Endast den gud som med en pil kunde genomtränga de tre städerna, skulle kunna kullkasta deras terrorvälde. För att besegra demonerna (asuras), förfärdigade gudarna då en pil, där bl a eldguden Agni fick tjäna som spets och Vishnu som skaft. Shiva i egenskap av bågskytten Rudra, fick då i uppdrag att skjuta den. Gudarna konstruerade dessutom en vagn åt Shiva, där solen (Surya) och månen (Soma eller Chandra) utgjorde dess hjul, de fyra vediska skrifterna dess fyra springare och Brahma dess körsven. Med sin gudomliga hästvagn begav sig sålunda Shiva till Tripura, de tre städerna, och i det ögonblick dessa enades, avfyrade Shiva sin flammande pil som därvidlag genomträngde dem och stack dem i brand, varpå demonerna (asuras) brinnande föll ned i den västliga oceanen. (Kramrisch, 1988:405 f.) Ikonografiska detaljer: Shiva, Parvati och deras körsven bär en gyllene, juvelbesatt krona (kirita-mukuta) på huvudet. Shiva och demonerna håller i var sin pilbåge (dhanus). (Niklas , 2000) eller krigsvagn körd av en man. (Orig. nr. 2,059) Indien [ocr] India Siva Rathom Shiva (white) and Parvati (green) in carriage (ratha). Fire flame is based on Shiva’s one eye directed at three demons inside the frame against which he also targets a huge flaming arrow from his bow. Brahma is the choir vein and the sun god Surya and the moon god Soma or Chandra form the wheel of the carriage. It seems highly probable that the painting should illustrate the “tripurasura” myth, even though the firebox based on Shiva’s third eye does not really fall into the pattern. The firebox that Shiva emits from his “divine eye,” comes from the strict asceticism and meditation (tapas/tapasya) he devoted himself to. According to Indian traditions, the tapas generate an intense, inner heat and power that gods and ascetics can use for their purposes, directing it either inwards or outwards. A familiar example, where Shiva emits a burning flame from her divine eye, is the myth of Kama. The other gods had instructed Kama to raise the oath of Shiva for Parvati, with his pil, as only one child of this god-couple could have the terrible demon Taraka. When Kama fired his bow at Shiva to raise his oath, Shiva burned him to ashes with his third eye. Another example is the retarded ash that burned King Bhagiratha’s 60.000 relatives of ashes. According to myth, of which there are several versions and which are found in Taittiriya Samhita, Mahabharata and Matsya Purana, three demons (asuras) had grown so powerful that the gods felt threatened. The deions - Tarakaksa, Kamalaksa and Vidunmalin, who were sons of asuran Taraka - had for some time devoted themselves to self-dilution and ascetic exercises (tapas) and received as a reward from Brahma for this three fortified cities from where they could govern the whole world. The three cities (Tripura), one in each of the three cosmic regions (earth, airspace and sky), consisted of iron, the other of silver and the third of gold. Filled by greed and cravings of power, the demons put under them all the other cities in the world. Only the god who, with an arrow, was able to penetrate the three cities, would be able to cast their terror heath. To defeat the demons (asuras), the gods then proclaimed an arrow, where the god Agni was allowed to serve as a lace and Vishnu as a shaft. Shiva, as the archer Rudra, was commissioned to shoot it. The gods also constructed a carriage for Shiva, where the sun (Surya) and the moon (Soma or Chandra) formed its wheel, the four Vedic scriptures its four springers and Brahma its choir vein. Thus, with his divine horse-drawn carriage, Shiva committed to Tripura, the three cities, and the moment they agreed, Shiva fired her flaming arrow, which then pierced them and set them on fire, the demons (asura) burning falling into the western ocean. (Kramrisch, 1988: 405 f.) Iconographic details: Shiva, Parvati and their choir veins wear a golden, jewel-obsessed crown (kirita-mukuta) on their heads. Shiva and the demons each hold their bow (dhanus). (Niklas, 2000) or war carriage driven by a man. 1883.05.0069 1883.05.0069 India