målning, glasmålning, painting

Jmf. ingressen till no. 21, .sprungliga läge. (Orig.nr. 2,019) 9/ Gölierdhana Krishnal Indra som förtör nades över att huns anseende blivit undanträngt genom Erishnas, kornas och bergens dyrkande, tillställde ett förskräckligt oväder genom vilket her darne och herdinnorna med sina hjorda råkade i stor fara. Krishna då en sju års gosse upplyfte det stora berg t Goverdhana och höll det liksom en lek sak-uppe med ena handen, ropande till herdarna: "Se, gå.fort in under berge det, skall skydda er från stnrm och oväder, gå utan uppskov och fruktaa eS att det åkall falla", Därpå flyk- tade allt folket med sina hjordar; vagnar och gods samt Gopis, som bli- vit oroade av regnet, in under berget De spärrade upp sina ögon av förvåni Gopis och Gopas grepos av glädje och sjöngo hans lov.; 'I sju dygn regnade det ur de stora molnen sända av Indra ner på Gokula i Randa för att till- intetgöra dess invånare, men de skyd- dades av berget, och Balas förstörare Indra, vars avsikt tillintetgjorts be fallde molnen att försvinna: Då åter ställde Krishna i de förvånade sJogsi vånarnas åsyn det stora berget-GöltUr. dhana till sitt ur- (generalkatalogen). [ocr] Krishna (vit) som på sitt ena finger lyfter berget Govardhana. Krishna sökte vid ett tillfälle uppreta himmelsguden Indra. Då koherdarna (gopas), bl a Krishnas fosterfader Nanda, föreberedde rituella ceremonier till Indras ära, övertygade Krishna dem att Indra var en lägre gudomlighet som i föga utsträckning kunde uppfylla deras önskningar. Istället, övertalade han dem, borde de rikta sin fromhet mot sina forna naturandar, som i koherdarnas fall dvaldes i berget Govardhana, som fortfarande skänkte deras boskap föda och vilka sedan försåg dem med mjölk. Koherdarna offrade därvidlag yoghurt, mjölk och kött i stora mängder åt berget och dess ande. Detta var dock en list från Krishnas sida, med vilken han avvände kulten åt Indra till sig själv. Berget var nämligen en manifestation av Krishna själv. Kort efter att Koherdarna överräckt sina offer, uppenbarade sig sålunda Krishna på bergets topp och förkunnade att han själv var bergets ande, och smorde därpå kråset med alla de läckerheter som ingick i offret. Samtidigt existerade han i sin sedvanliga form, där han befann sig på bergets sluttning med koherdarna, och ägnade sig tillsammans med dem åt dyrkan av sitt alter ego - bergsanden Govardhana. Förargad och upprörd över denna svekfullhet och nonchalans från sina forna anhängare, sände Indra fruktansvärda stormar och floder från himlen för att förgöra både koherdarna och boskapen. Men Krishna lyfte då upp berget Govardhana på sitt ena finger och höll det ovanför sig som ett paraply och skyddade därigenom sig själv och sina nyvunna anhängare i sju dagar och sju nätter. Imponerad över Krishnas styrka, nedsteg så Indra på sin vita elefant Airavata från sin himmel och prisade Krishna. (Wilkins, 1997:207; Ions, 1992:60-61; VP:10:419 f.) Rituell handställning (mudra): (Niklas , 2000) India 1883.05.0029 Gudarnas Indien India Jmf. the preamble to no. 21.burst position. (Orig.nr. 2.019) 9/Gölierdhana Krishnal Indra was found to have been concealed by the worship of Erishna, the cows and the mountains, a horrifying storms by which her darne and the shepherds with their deer were seriously endangered. Krishna, then a seven-year gosse lit the great mountain t Goverdhana and held it together with a play of one hand, shouting to the shepherds: “Behold, go and for.fort in under the mountain it, shall protect you from the stnrm and the bad weather, go without a boast and fear eS that it had to fall,” On the fly- all the people with their herds; wagons and estates and Gopis, as bli- white alarmed by the rain, entered under the mountain They blocked their eyes by amazement in Gopis; “For seven days, it was rained from the big clouds by Indra down on the Gokula in Randa to ingest its inhabitants, but they were protected by the mountain, and the Balas destroyer Indra, whose intention was never to ask the clouds to disappear: then Krishna in the astonished SJogsi the vows” view put the great mountain GöltUr again. dhana to his ur- (catalogue general). [ocr] Krishna (white) who lifts the mountain Govardhana on his one finger. Krishna at one point sought to raise the god of heaven Indra. When the Coherds (gopas), including Krishna’s foster father Nanda, preferred ritual ceremonies to Indra’s honour, Krishna convinced them that Indra was a lower divinity that could not meet their wishes to a small extent. Instead, he persuaded them, they should point their piety to their ancient natural spirits, which in the case of the Coherds was swallowed in the mountain Govardhana, which still gave birth to their cattle and which then supplied them with milk. The Coherds sacrificed yoghurt, milk and meat in large quantities to the mountain and its spirit. However, this was a cunning from Krishna’s side, with which he turned the cult to Indra to himself. The mountain was a manifestation of Krishna himself. Thus, shortly after the Koherds overtook their victims, Krishna revealed himself at the top of the mountain and proclaimed himself to be the spirit of the mountain, and then anointed himself with all the delights that were part of the sacrifice. At the same time, he existed in his customary form, where he was on the hillside of the mountain with the Coherds, and together with them devoted himself to the worship of his alter ego - the mountain spirit Govardhana. Enraged and outraged by this swelling and nonchalance from his former followers, Indra sent horrific storms and rivers from the sky to destroy both the Coherds and the cattle. But Krishna then raised Mount Govardhana on his one finger and kept it above him as an umbrella, thereby protecting himself and his newly won followers for seven days and seven nights. Impressed by Krishna’s strength, Indra on his white elephant Airavata from his sky and praised Krishna. (Wilkins, 1997: 207; Ions, 1992: 60-61; VP: 10: 419 f.) Ritual Handsetting (Mudra): (Niklas, 2000) India 1883.05.0029