simdyna, swim pad

"Simdyna" i form av en liten balsa. Den är gjord av ett knippe säv och den avsmalnande framdelen är upphöjd som stäven på en båt. Den användes som simdyna, då är högvatten i åarna. Man klär av sig och binder sina klädesplagg, brev etc. på toppen av stäven. > Kastar sig sedan i den starkt strömmande ån och simmer på så sätt över till andra stranden. Under regntiden stiger åarna i trakten av Gunupur, Orissa med en förfärande hastighet. Det hela går på några timmar. Högvattnet kan vara några dagar och går sedan tillbaka igen. Detta inträffar naturligtvis alltid vid regntiden. Strömmen är då så stark att man icke kan använda kanot. Vid staden Gunupur fanns endast en kanot, en klumpigt urholkad trästam, som var stadens officiella färja. De övriga invånarna använde sig av dessa balsas för att komma över floden. Då vi själva var avstängda från staden - eftersom regeringens resthouse ligger på andra sidan floden - var vi tvugna att sända iväg vår post med simmare. Etnografiska Museet: Berättelse för 1952. Fig. 6. Korsvägar 1 - (plan 4) på hyllplan Korsvägar 1 - Zon A4 Årsberättelse för 1952, Årstryck 1953-55, Etnografiska museet, Göteborg Korsvägar 1, Zon A4-1 Så här skriver Karl Gustav Izikowitz som på 1950-talet samlade in simdynan:”Under regntiden stiger åarna i trakten av Gunupur med en förfärande hastighet. Det hela går på några timmar. Högvattnet kan vara några dagar och går sedan tillbaka igen. Detta inträffar naturligtvis alltid vid regntiden. Strömmen är då så stark att man icke kan använda kanot. Vid staden Gunupur fanns endast en kanot, en klumpigt urholkad trästam, som var stadens officiella färja. De övriga invånarna använde sig av dessa balsas för att komma över floden.” Simdynor av växtmaterial har också använts i Sverige. Linné berättar i Flora Lapponica 1737 om hur småländska barn brukade binda samman säv till knippen som användes vid simträning. Säv eller kolvass, som den också kallas, har en mycket porös märg som gör att den flyter bra. Karl Gustav Izikowitz, who acquired this float in the 1950s, wrote of it: “During the rainy season, the rivers rise with shocking haste in the area around Gunupur. It all happens in the space of a few hours. High water may last for a few days and then go back down. Of course this happens every rainy period. The currents are so strong then that you can’t use a canoe. In the city of Gunupur, there was only one canoe, an artlessly hollowed-out tree trunk, which was the city’s official ferry. The other residents used these balsawood rafts to get across the river.” Floats made of plant material were used in Sweden, too. In his 1937 Flora Lapponica, Linnaeus describes how children in Småland would tie together lakeside bulrushes into packets that they used for swim training. Bulrushes or common club-rushes, as they are also known, have a very porous, pithy stem interior that makes them highly buoyant. 1952.28.0213 Izikowitz. 4119. Staden Gunupur, Orissa. 8321 Gunupur, Orissa, Indien skiss 13 805. Oriya India